vänner?!?!

Min moster ringde nyss o hade träffat på en sk. vän/X granne till mig o min sambo...han uttryckte sig sååå jäkla dumt om brorsan så jag hade lust att åka ner o göra mig olycklig på honom!!!! Ja lever man ett sånt liv som Danne med fest droger och energidrycker då kan man ju inget annat vänta än att han ska gå bort!!! Hur kan man uttrycka sig så till en moster?!?! Att folk snackar på byn, det har jag fattat...men att ens sk. vän säger nåt sånt lkumpigt...?!?! Fattar inte....Vi vet inget än!!!! Förresten så älskade jag honom vilken person han än var, jag hade älskat honom om han satt på bänkarna i byn o var drogad...HALLÅ!!! Han var ju faktiskt min lillebor!!!!! Fattar inte folk det?! Det spelar väl egentligen ingen roll HUR?! Han var fortfarande min Lillebror...blir så JävlaLess!!!! Att folk snackar accepterar jag men att mina vänner gör det?!?! Tur att jag Vet vilka som är mina vänner!!!
Vill att tiden skulle kunna spolas tillbaka...vill spola tillbaka till den 29/10...ringa dig vid två tiden tjata på dig att du skulle komma tillbaka hit till mig, efter att du delat upp morfars gamla fiske grejer. Så att jag kunde härja med dig...då kanske du inte hade haft tid å dö ifrån mig :'( och om du hade försökt... med det då hade jag kunnat fått dig på andra tankar o räddat dig från döden!!!! Du förtjänade inte detta!!!! Jag älskade dig såååå himla mkt, du FATTAS mig!!!! Vill ha dig tillbaka!!! Varför går inte det?!?! Jag vill JAG VILL!!!!!! men vad hjälper det?!?!

Läkarbesök

Jaha idag var vi till doktorn med Amanda, tur som var slapp vi M, som bara kallar sig läkare o fick komma till O ist. Men det var inga större fel bara vanlig förkylning, hon har vart sjuk i en och en halv vecka. Hoppas på att hon blir bättre snart...

Jag, Glenn o Norton ska få vaccinera oss på måndag. Bra det, hoppas bara att vi inte har feber den dagen, Glenn känner sig dålig nu o jag...hmmm...är hur pigg som helst inte en tendens till lite förkylning, konstigt när alla andra har vart sjuka...men" jag ropar inte Hej än"....Vill ju ha sprutan så jag vill vara frisk då.

Nu har jag snart stickat klart Alvins tröja eller färdig stickad är den, den ska bara sys ihop. Men jag sydde fel o gav då upp, ska nog bege mig in på det nu, att få den klar annars är det risk för att han har växt ur den snart. :)

Ush går o tittar på korten på Danne flera ggr om dagen, det gör så jäkla ont! Min lillebror, jag var så glad när du föddes, trots att du föddes på "fel" dag...(min första skoldag) jag var så glad att du iaf fick ett händelserikt liv, men jag är så förbannat ledsen att du inte fick stanna hos oss! Du med din sprudlande energi, man kunde vara så arg på dig när du var igång med ditt drygola sätt...men älskade det iaf...älskade när du drev mig till vansinne...:) Gillar inte att du tog en sån stor bit av mig när du gick bort, du lämnar ett stooort stooort tomrum...vem ska fylla ut det?! Det finns ingen!!! Ingen kan ta den platsen, betyder det att det alltid kommer att göra ont när jag tänker på dig?! Älskade ditt sätt att vara, att skita i vad andra tykte...ville du härja gjorde du det var som helst när som helst, jag älskade det!!! Saknar saknar saknar...längtar....:'(

Över

Nu var det över med minnesstunden....känns allt bättre?! Nej, men iaf en sak som är över, men det känns inte bättre, Saknar Danne som fan! Kommer alltid att göra...skönt att sakna men inte när man blir ledsen hela tiden men jag gissar väl på att det känns bättre senare, men nu gör det bara ONT! Det kom mellan 150-200 personer på minnesstunden...han var omtyckt...Men fan vad hårt det var där ett tag, vännerna stog uppradade framför Danne bordet o bara stog :'( jag började gråta av det, jag grina när jag såg på mamma, när jag såg på pappa, när jag såg på brorsan, o Bisse, o Fredrik osv. Så fort man läste på vad ngn skrivit på lapparna på blommorna o i gästboken...ja ush, ville inte förlora Danne sååå tidigt! Alldeles för tidigt!!! Bajskorv!!!!!
Umeå kusinen har dragit o vi ska försöka ta oss över till Avesta o handla sedan hem till mamma en sväng och senare skjutsa Bea halvvägs till Långshyttan....
Dagarna går vidare, dagarna känns tunga, fulla av sorg. Saknad som fan!

I morgon

Imorgon är det minnesstund, den känns inte så jobbig iaf, bara att det kanske kommer hiskelit med folk...men men det blir nog bra :)

Skulle ha behövt åka till Avesta idag...men barnen här hemma e sjuka. Funderar nästan på att åka med Norton ändå, han har inte jättehög feber, äh jag väntar nog ändå tills Glenn kommer hem! Beslutsångest...hmmm

Äh orkar inte skriva mer nu...BLÄÄÄ

Sjuklingar...

Två sjuklingar här hemma...de hostar o hostar...Amanda som ska få vaccinet imorgon, hoppas hoppas att hon kan få det ändå. Måste iaf åka till skolan imorgon o se om hon kan få den. Annars får vi väl vänta ngn vecka, jag o Glenn får den inte förrän vecka 50 iaf...:( Lång väntan...Hoppas att vi håller oss ifrån svininfluensan till dess. Ringde VC idag å fick medecin utskriven till ungarna, det gick bra...min kära kära favvo (INTE) läkare skulle skriva ut hostmedecin till dem, så jag åkte ner o skulle hämta ut, men fanns den där?! Nej!! Åhhh....sega sega människa....då måste jag åka ner imorgon igen, jag som inte gillar att vara ute bland folk nu...:(...speciellt inte när man ser hur folk undviker en...bättre att man kommer fram o pratar, ma behöver inte säga så mkt, men folk som man pratar med annars vänder ryggen till. Jag är jag fortfarande, gör det ngt om jag skulle råka bli ledsen om ngn kommer fram o pratar med mig ang Danne?! Nej, inte mig iaf, hellre det än detta undvikande sätt som vi svenskar har...Detta känns som när jag fick Amanda...många tog en omväg, vände sig bort, hejade inte, kunde inte komma fram o säga grattis....Hon föddes med Iktyos(en hudsjukdom, hon föddes med en extra hud som hon tappade i kuvös, nu e hon torr o vi smörjer ngra ggr om dagen), Ja, men hon levde/lever o var frisk i övrigt, men folk var väl rädda för vad de skulle få se i vagnen...det var ju bara en liten söööt bebis som var väldigt röd i hyn, inte värre!!! Ja samma känsla nu som då! Svenskt folk....

Idag har vi vart till Björkås, var där typ fem minuter, vi ska vara där o koka kaffe o göra iordning tidigare än 12, men det verkar som om de tänker fixa det mesta. Jag får väl med mig Ida också :) Som hjälp....tror inte det behövs egentligen men det är bra med ngn extra ändå...Systrarna P fixar iordning endel tårtor, som VI ska betala för....(Säger inte största P...men men...)
Kommer att bli en liten annorlunda minnesstund, ingen kista, ingen som kommer att hålla tal om Danne, vi ska bara träffas o prata o umgås o gråta o skratta tillsammans över alla minnen som vi har av Danne. Kommer att bjudas på tårta, dricka, kaffe o saft.

Känns såå jobbigt ibland, ibland bara slår det en fortfarande, Jag o Danne skulle köpa ett spel tillsammans, han gillade att sjunga (o gjorde det rätt bra) jag gillar också att sjunga (det låter inte alls bra!!!) Nu hade det kommit ngt nytt spel som man drar ett kort o berättar ordet som står på kortet då ska den andra forsätta sjunga rätt...ja jag tror att det gick till så...Jag letade efter spelet idag men kom på att jag inte kan köpa det spelet, jag har ingen att spela det med...tror inte min kära sambo uppskattar ett sådant spel :) Och ngn annan här hemma klarar nog inte av det spelet.
Jag saknar Danne så att det gör så jävla ont!!!

Björkås idag

Idag blir det antagligen att åka ner till Björkås och planera minnesstunden lite. Beror på om ägarna har tid med oss. Det blir väl jag mamma o pappa som åker dit. Manne jobbar. Det blev imorgon istället....
Funderar på hur länge denna onda tunga smärta måste finnas, vill att det onda tunga ska gå bort....
Jag har bekanta som har förlorat nära o kära o de lever ju vidare år in o år ut, det måste väl jag också klara?! Känns sååå förbannat ont å svårt. Men man måste ju...han var ju inte det enda jag hade å leva för....men stundtals (hemskt att tycka o känna) så känns det så... :'( Ångest över alla konstiga känslor, men jag lever dag för dag just nu, blickar jag framåt till typ Julen...känns det förjävligt tungt...Danne var en stor del av Julen, Julen är barnens brukar man väl säga hos oss var det nog nästan viktigare för Danne än för barnen :) Han var mest förväntansfull, även när Buster o Rasmus var tomtar så var han mest spänd av alla och mest nervös... sååå himla kul att se honom... Därför blir Julen extra tung, sedan är det alla vanliga dagar som man hade Danne här, han var här rätt ofta...rolig, sprallig, dryyyg, rastlös, Ja allt som Danne var, saknar det sååå himla mkt!
Har ångest över att jag svarade honom så dåligt på vissa frågor som hans tjat om jag skulle gråta när han dör, Norton dör, Amanda dör...osv...svarade så klart att jag skulle gråta när alla dog utom honom...men ush vad jag har gråtit, trodde inte att det skulle finnas så mkt gråt, det är ju helt sjukt, tar det aldrig slut?!
Nej fy vad jag tjatar, Ni tröttnar väl på att läsa mitt depp :)
På fredag kommer min kusin från Umeå hit, ska sova hos oss i två nätter istället för att ta in på hotell, det blir roligt att träffas igen tråts de dåligt dåliga sämsta omständigheterna som en minnesstund...

Minnesstund

Bara några dagar kvar tills det e minnesstund för Danne. Känns som om det blir mkt folk, dryygt och roligt på samma gång. Man kommer ju knappast hinna tala med alla...ja ja vi får skylla oss själva när vi bjudit in alla...Det visar sig hur det blir med den saken, det handlar ju bara om tre timmar...

Saknar honom så obeskrivligt mkt. Man kunde aldrig sätta sig in i hur det var att förlora ngn så nära så tidigt, men nu vet jag...ville inte veta det...men jag vet....ush.

Allt känns så jävla konstigt...

Känns som om han ska komma in när som helst o härja med oss. Men det kommer aldrig att hända igen :( Aldrig!!! Ush Gillar inte det ordet. Detta kan ju aldrig ha vart meningen, hur kan meningen med livet bli så kort, någon mening måste det ju finnas till att Du o Jag kom till världen?! Men finner inte svaret på detta...var meningen med Danne att han bara skulle förgylla mitt liv med 21 år av hans??? Var det meningen att han bara skulle bli ett minne, ett minne som de flesta bär med oss som ngt roligt...

Hoppas att livet inte bara tar slut o blir svart, det trodde inte Danne, jag hoppas att det är som han trodde, att han finns kvar på ngt vis, inte bara i minnet...

Han var värd så mkt mer än det här...:'( Jag hoppas att han visste hur omtyckt han var av både familjen o vännerna...Men vad hjälper det inget/ingen kan göra så att vi får honom tillbaka!

Idag har jag två sjuka barn här hemma, det hostas o snoras...drygt...hoppas att de blir friska snart

Besatt?!

Känns som om man e bestatt!!!
Det enda som snor runt i huvudet är Danne,Danne, Danne, varför, hur, varför igen...Helt sjukt hur mkt tårar man kan ha. Men nu gråter jag inte hela tiden bara någon gång ibland...försöker att tänka att det inte blr bättre för att man bölar...det hjälper inte någe vidare, när det kommer gråt går det inte att hålla emot! Men han var värd alla dessa tårar.... Han var värd att få leva ett långt liv!
Jobbiga ångest drömmar har jag haft inatt...ush...drömmer om hur allt gick till...
Önskar att allt bara var en dröm, vill ju ha lillebrorsan kvar här hos mig! Han var en sån viktig del av mitt välmående...men men det är bara att försöka se all den lyckan nån annanstans....men vart?! Jag får mkt av min familj! Skönt! Jag måste kliva upp på morgonen, jag måste fungera hela dagen, Bra det! Jag kan ju inte gräva ner mig mer...det räcker med all tid som går åt att fundera...funderar fast på ett fungerande vis...kanske blir det bättre när man får veta orsaken på riktigt eller kanske inte, jag vet inte, det beror på vad orsaken var!
Jobbigt att Norton inte ens kommer att minnas honom, knappt Mandis heller...Han var en person som alla kommer att minnas men inte min lilla grabb :'( man får berätta, det är inte samma sak, men jag kommer iaf att berätta om Danne....hur dryg han var, hur bra han var med alla ungar, hur han alltid fick en på bra humör när man var lite nere....osv...osv....

Tomt

Det är så jäkla tomt utan Danne! Varför kust min lillebror?! En människa sååå full av liv, en som alltid kunde få alla på bra humör (dåligt oxå med sitt härjande, men idag är även det poistivt)
Vi fick iaf en bra "sista" vecka...ngn tröst??? Nej...men många roliga minnen av veckan iaf...
Spekulerar mkt fram o tillbaka...hur??? Bara så där??? Blir ju inge klokare av det men man kan inte låta bli att fundera...
Ångest....att han inte var här den kvällen...hade jag kunnat hjälpa honom??? vad var det som gick snett???Ångest Ångest ÅNGEST....men vad hjälper denna Ångest, inget. Jag får ju aldrig tillbaka honom trots denna ångest. Man ska inte tänka "OM", men det gör jag helatiden...Har så svårt att släppa dessa tankar!
Svårt att sova, svårt att klara av dagarna...dagarna klarar jag av på ngt vis ändå...men nätterna är evigt låånga...På dagarna har jag familjen....
Ja ja, det går väl över, men det känns sååå låångt borta. Svårt att tänka sig att en dag känns "bara bra" igen, efter allt detta...Ja, jag kan skratta, men är ngt egentligen roligt längre...det ska vara det...men men...
Minnena kommer alltid finnas där...Alltid!!! Vill aldrig glömma heller, vill bara att allt de onda ska försvinna! Vill minnas honom varje dag , utan att det gör ont....Nu gör det ONT fruktansvärt ONT!
Älskade min lillebror såå mkt! (Älskar storebrorsan med!!! O han lever iaf tur det!!!)
Tur att jag har familjen, släkten o vännerna!

R.I.P

Sörjer min kära bror som gick bort för snart en vecka sedan :( Bara 21 år.....
Skriver mer här senare....